|
|
Program 2003
|
|
Tisdagen den 2 december kl. 19.30 |
Blå salongen, Kulturhuset |
|
Juljam
Så är då vårt andra juljam avverkat och det har således blivit en
tradition! Det är få jazzklubbar förunnat ha så duktiga och
engagerade musiker som vi har i klubben. Allting blev så där härligt
lagom improviserat, precis som ett jam ska vara. Kompet med Mats
Lindskog (elbas) och Jörgen Grahn (dr) fick verkligen jobba hela
kvällen. På pianopallen alternerade Hans Delander och Claes
Hjalmarsson, och i övrigt hörde vi Natale Bellan (vib), Janne Lindén
(g), Nonne Håkansson (as) och så ungdomarna Kristian Brink (ts) och
David Bogislaus (tb). Låtvalet blev mycket Parker, Ellington och
standards inklusive önskemål från den ganska talrika och
uppskattande publiken. Kul att ungdomarna hängde med i repertoaren!
Båda imponerade stort och helt klart fann Nonne en saxfrände i
Brinken.
|
|
Onsdag 26 november kl. 19.00 |
Ljungdalakyrkan |
|
Jazzkväll i Ljungdalakyrkan
I fullsatt kyrka framförde den populära och charmfulla kvartetten
ett blandat och väl anpassat program. Med sin sättning blev det av
naturliga skäl mycket en hyllning till Modern Jazz Quintet, men vi
fick också höra från både den svenska folkvisetraditionen,
psalmboken och av Natale Bellans egna alster. Ett annorlunda och
framgångs-rikt samarbete mellan kyrkan och jazzklubben.
Medarr: Levande Stenar, Ljungdalakyrkan.
Sensus |
|
Tisdagen den 18 november kl. 19.30 |
Blå salongen, Kulturhuset |
|
Magnus Lindgren Kvartett
Vilken kväll! Musiken flödade! Man satt fascinerad fylld av spänning
för att följa gruppens omväxlande förehavande på scenen. Så
genomarbetat och
varierat och med utsökta arrangemang! Givetvis blev det fokus på
Magnus Lindgren. Oavsett om det är tenoren eller flöjten så blir det
så himla vackert och med sväng utan brösttoner och det annars så
förhärskande Coltrane-stuket. Pianisten Mathias Algotsson imponerade
med sin originalitet och sparsmakade spelstil, Fredrik Jonsson på
bas svarade för lyhördhet och stabilitet och Jonas Holgersson visade
sig vara en ”spelande” trummis med säkra inprickningar. Repertoaren
var i huvudsak från den nysläppta CD-n ”The Game” varvad med några
inslag av oldies som t.ex Polka Dots And Moonbeams och Caravan. En
skön historia där man gläds åt så pass unga musikers ambitiösa
satsning !
(Medarr: ABF) |
|
Fredagen den 14 november kl. 19.30 |
Blå salongen, Kulturhuset |
|
”Så presenterade sig Carl Alberto Bettini (alias Joe Spinaci) The
Brookolino Orchestra på ”hemmaplan”. Och det gjordes med besked.
Fullt ös på
direkten! Influenser från Louis Jordan, Louis Prima etc var klart
märkbara och det blev direkt ett väldigt tryck i den fullsatta
lokalen. Med sin härliga utstrålning, festliga sång och riviga
gitarrspel satte mr Spinaci sin prägel på tillställningen.
Med sig hade han duktiga solister där särskilt trumpetaren Niklas
Fredin och de båda saxofonisterna Ulf och Dan Holmström fick
tillfälle att briljera. Fredrik Myhr på trummor visade sina
färdigheter á la Krupa i dennes specialnummer Drum Boogie och Sing,
Sing, Sing. Det bästa till sist, underbara Miriam Aida -
välsjungande och svängig till tusen. En nygammal jazzkväll av bästa
märke!
(Medarr: Kulturnämnden)
|
|
Tisdagen den 21 oktober kl 19.30 |
Blå salongen, Kulturhuset |
|
Rörd och glad kom Ola Bengtsson till ursprungsplatsen för sin
jazzkarriär .
Med känsla betygade han den förre läraren och inspiratören Natale
Bellan för vad denne betytt för den unge musikstuderanden för
trettio år sedan. Nu betalade han igen. Under ett par dagar har han
gnuggat våra musikstuderanden, första dagen gitarristerna och andra
dagen Hans Delanders ungdomar i Razzjazz. Med de senare framträdde
han som förband och det unga bandet visade att det är väl sörjt för
återväxten! Ola fortsatte sedan jazzkvällen med Emanon Jazz Quintet
och han imponerade verkligen med härligt driv och flyt i sitt spel.
Imponerar gör också Emanon. Det är väl få jazzklubbar förunnat att
på hemmaplan ha tillgång till ett så kvalificerat
band.
Av kvällens repertoar var två verk signerade Ola: ”Funghi”
(tillägnat en svampplockande äldre dam) och ”Egberto” (tillägnat
den brasilianske gitarristen med efternamnet Gismondo). För övrigt
en växlande repertoar från Parker till Corea och Shorter med fina
solon från samtliga aktörer innan man inför en belåten publik satte
punkt för kvällen med Monks ”Straight No Chaser” som extranummer.
|
|
Tisdagen den 7 oktober kl.19.30 |
Blå salongen, Kulturhuset |
|
Miriam Aïda och Fredrik Kronkvist med Jan Lundgren Trio
Så har vi åter haft ett besök av Jan Lundgrens drivna och lekfulla
trio. Denna gång
kompletterades Jan och Mattias Svensson av för tillfället
återbördade Rasmus Kihlberg on drums. Det märktes att man gladdes åt
att få spela ihop igen. Suveränt samspel och utmärkta solon på alla
händer! Efter det att trion avverkat ett par nummer äntrade de av
Jan inbjudna gästerna Miriam Aïda och Fredrik Kronkvist scenen. Det
var pang på det från början! Miriam visade sig till fullo behärska
det mesta! Härlig bossa, snygga ballader, snabba tempon och frisk
popinspirerad blues. I sin straighta sångstil har hon näppeligen
någon som kan konkurrera i landet. Fredrik Kronkvists souliga altsax
visade sig ha en härlig flykt, det är på något sätt så positivt och
glädjefullt över hans spelstil. Frejdigt och fräsigt samtidigt som
han briljerade i ömsint och vackert balladspel. En härlig kväll med
duktiga musiker som man kände trivdes tillsammans, något som
smittade av sig i den fullsatta salongen. |
|
Tisdagen den 23 september kl. 19.30 |
Röda salongen, Kulturhuset |
|
Lew Soloff och Bohuslän Big Band

Lew Soloff kom, sågs/hördes och segrade. Vilken trumpetare! Otrolig
teknik med ett register som man inte trodde kunde uppnås på
trumpeten kombinerat med lyriskt balladspel. Bohuslän Big Band då?
Suveränt på alla sätt: Klockrena stämmor, precision och balans i
sektionerna och många duktiga solister som saxofonisterna Johan
Borgström och Ove Ingermansson, unge trombonisten Björn Samuelsson
och pianisten Tommy Kotter.
Kemin mellan lättsamme Lew och bandet var fullständig och de lovord
som han framförde över bandet var inte bara av artighet. Första set
hade mycket av Mingusstuk medan det andra mest tillägnades Lews
husgudar Gil Evans (som han samarbetade med under tjugo år) och Duke
Ellington. Underhållande mellansnack och kanonljud utöver fantastisk
musik kompletterade det hela till en minnesrik kväll. Det är bara
att önska bandet lycka till på den japanturné man nu ger sig av på.
Succén är given!
|
|
Tisdagen den 9 september kl.19.30 |
Blå salongen, Kulturhuset |
|
Vincent Nilsson & Friends
Vincent Nilsson & Friends svarade för en bejublad konsert vid
premiären i vår nya spellokal Blå salongen på
Kulturhuset. Fullsatt och hög stämning som sig bör med så
spelskickliga vänner som Vincent omger sig med.
Anders Bergcrantz trumpetspel finns det bara ett ord för.
Världsklass! På tenorsaxofon och klarinett lärde vi känna dansken
Jesper Løvdahl, som sin ungdom till trots hämtade grunden i sitt
spel från jazzens femtiotal. Doug Raney briljerade med sitt lyhörda
gitarrspel och kompet med bassisten Hugo Rasmussen, som ersatte Bo
Stief, och Kresten Osgaard on drums satt som berg. Charmige Hugos
härliga basspel och Krestens intensiva utspel och nyanseringar
imponerade verkligen. Vincent då? Suverän! Hans alltid uttrycksfulla
och eleganta trombon parades med en osedvanlig frejdighet och
glädje! Repertoaren bestod bl.a av några av Vincents egna alster, en
kul version av Ellingtons John Hardys wife, en underbar Vincent-
tolkning av Mood Indigo och lysande balladspel av Anders Bergcrantz
i You don´t know what love is.
En mycket lyckad premiär!!!
(Medarr: ABF)
|
|
Torsdagen den 31 juli kl 19.30 |
Hovdala slott |
|
Roger Pontare med Oskarshamns Big Band
I Hovdalas mysiga och ändamålsenliga loge öppnade Oskarshamns
Big Band upp vår Pontare-afton inför fullsatt lokal, dvs ca 400
personer. Man startade med klassiska storbandslåtar där vi också
fick höra sångerskan Anna Rosén. Hon kompletterades sedan så att det
bildades en duktig och trivsam kvartett, Transfer Singers. Vilken
grupp som står som förebild säger sig själv! Duktiga solister finns
i bandet som t.ex Torbjörn Rolf (as), Fredrik Ljungberg (ts), Mats
Eckerlind (tb) och Mathias Johnsson (tp).
All heder åt detta kompetenta amatörband och dess ledare Per-Åke
Lithorin. Pontare drog sedan igång med ”Start It Up” och det är en
fröjd att höra och se denna proffsige artist. I soulinspirerande
nummer och personliga tolkningar ur Sinatras repertoar visade han
verkligen sin storhet. Hans förmåga till omedelbar publikkontakt
skapade från början en härlig stämning. Något som vi aldrig upplevt
tidigare var det inslag av corny musik som låg som bakgrund mellan
låtnummerna och som förbryllade och förtjuste. Det blev också
allsång, någon suspekt norrlandshistoria och trallåt men framför
allt swäng och glädje innan Pontare och bandet efter ett antal
extranummer fick en jublande publik att stående avsluta med vår
nationalsång
|
|
Torsdagen den 26 juni kl 19.30 |
Hovdala slott |
|
Lill Lindfors med Hector Bingert och Claes Crona Trio
Hovdala och den svenska sommaren visade sin allra bästa sida när
Lill Lindfors gästade oss. Med sitt suveräna artisteri fångade hon
direkt den stora publiken på dryga 700 personer. Claes Cronas trio
med Jörgen Smedby (b) och Petur ”Island” Östlund (dr) inledde
kvällen med en svängig jazzvals. Därefter entrade Lill scenen och
drog igång med en svängig ”If I were a bell”. Vi fick sedan höra ett
axplock ur den amerikanska sångboken med trevliga svenska texter
varvade med härligt och väl anpassat nostalgiskt mellansnack, som
fick publiken att nicka igenkännande. Den suveränt uppbackande trion
fick verkligen möjligheter att sträcka ut och än bättre blev det när
Hector Bingert med sin tenor anslöt sig till gruppen. Vilken ton,
attack och utspel! I den härliga stämningen som skapades fick Lill
avslutningsvis publiken att sjunga med i ”Bye bye blackbird” och den
åländska folkvisan ”Vinden drar, skeppet far”. Således en
framgångsrik start för samarbetet mellan Hovdala slott och
jazzklubben! |
|
Tisd 29 april, kl. 19.30 |
Stadshotellet |
|
”Tribute to Louis Armstrong”
Jazzin´Jacks
De alltid lika trevliga och sympatiska Jackarna svarade med en
hyllning till Louis Armstrong för våravslutningen
inför en stor och entusiastisk publik. Deras moderniserade swingtrad
är synnerligen populär. Bandet består av jätteduktiga musiker som
ser till att det verkligen svänger. Att Jack Andersson kan sin
Armstrong fick han verkligen bevisat. Lasse Karlssons härliga
presentationer, mustiga sång och frejdiga klarinettspel höjer
temperaturen och Hans Ingelstam på trombone och nytillskottet på
piano, Gunnar ”Caesar” Andersson, svarade många fina solon. Kompet
med Gunnar Nilsson på bas och Anders Lagerlöf på trummor driver på
och känns ganska modernt och det gör på något sätt gruppen tidlös,
trots att delar av repertoaren kan ligga ganska långt tillbaka på
tjugotalet. En härlig kväll!
|
|
Torsd
24 april, kl. 19.30 |
Madrix |
|
Konrad Band
I den lilla intima lokalen på Madrix fick vi höra detta
”tjejband” med sin gränsöverbryggande musik. De flesta alstren kom
från gruppledaren och sångerskan Felicia Konrads penna. Texter från
det verkliga livet som berörde framfördes på ett spontant och mycket
charmfullt sätt. ”Kurtan”-pianisten Karin Johansson, basisten Owe
Almgren och slagverkaren Ebba Westerberg imponerade med lyhört och
rytmiskt utspel. En mycket trivsam konsert.
(Medarr.: Kulturnämnden) |
|
Tisd 8 april, kl. 19.30 |
Stadshotellet |
|
Lasse Lindgren m. Musikskolans Storband & Emanon Jazz Quintet
Så har vi haft dubbelkonsert med trumpetaren Lasse Lindgren.
Första set ägnades åt Ulf "Hubbe" Holmbergs adepter i musikskolans
storband eller som det numera heter, Hässleholms Ungdoms Big Band.
Det är ett härligt band som "Hubbe" med sin storbandserfarenhet
verkligen satt sprätt på. Att sedan hos så pass unga musiker ha
tillgång till duktiga solister är unikt, men det har man verkligen i
t.ex Kristian Brinck på tenor och trombonisten David Bogislaus. Med
inspiration från Lasse Lindgrens workshops och medverkan som solist
tände det till ordentligt för bandet.
Andra set spelade Lasse Lindgren med Emanon Jazz Quintet. Programmet
var en blandning av Horace Silvers och Lasses egna kompositioner.
Rasande tempo är lite av Lasses signum och det hettade verkligen
till i de bluesmättade låtarna. Vi fick naturligtvis också del av
den lyriska ådran hos Lasse i vackert balladspel, som till en viss
del framfördes på flygelhorn. Medlemmarna i kvintetten visade som
vanligt mycket hög standard med härligt samspel och goda
soloprestationer. En grupp som vi hässleholmare verkligen kan vara
stolta över! Totalt sett en kul och omväxlande kväll! |
|
Tisd 25 mars, kl. 19.30 |
Stadshotellet |
|
”In the spirit of Oscar Peterson”
Ulf Wakenius Quartet
Vilken höjdarkväll! Helt enkelt superbt! Oscar Petersons ande
svävade över tillställningen - hade OP varit på plats, hade han nog
varit helnöjd. Det var pang på från början varvat med underbara
ballader. Ulf Wakenius är helt enkelt världsklass och med detta har
han nått en underbar mognad i sitt artisteri. Kjell Öhman fick som
sig bör stort utrymme och visade vilken underbar pianist han är.
Samspelet med Ulf var suveränt och lyhört. Hans Backenroth är också
en förnöjelse att höra och denna kväll var det ett "fett" basspel i
klass med Ray Brown. Martin Drew var som en klippa och och hade ett
underbart driv i sitt spel. Man kan förstå varför han varit OP:s
trummis under tjugonio år! En oförglömlig kväll med en talrik och
helnöjd publik.
(Medarr.: ABF) |
|
Lörd 22 mars, kl. 14.00 |
Kulturhuset, Blå salongen |
| |
Ungdomsfestival - ”Ung Jazz”
Först på scenen var Hässleholms Musikskolas Storband under
ledning av Ulf "Hubbe" Holmberg. Man hade ett mycket bra program med
musik som spände från Glenn Miller och Basie till modern pop, rock
och funk. Ett utmärkt storband som i Kristian Brinck (ts) och David
Bogislaus (tb) har talangfulla solister. Under ledning av Ola
Nordqvist fortsatte sedan storbandet "Fire" från Höör. Repertoaren
bestod till större delen av nyskrivet material. Utöver de relativt
unga musikerna höll man sig med kör och dansare. Kul! Efterföljande
band var "Razzjazz" där ledaren Hans Delander fick vikariera på
pianopallen. Denna ganska rutinerade ensamble spelar mer åt det
funkjazziga hållet och åter utmärkte sig Kristian Brinck och David
Bogislaus som solister. En blomma också åt Micke Ödegården som
trummis, sångare och presentatör! Det avslutande bidraget svarade
Kristianstads C 4 Big Band för. Lasse Lundströms adepter svarade för
ett varierat program med musik från Neal Hefti till modern funk. En
trevlig bekantskap med skickliga instrumentalister och en duktig
sångerska! Tyvärr fick halmstadsbandet "Latin Mix " lämna återbud
pga sjukdom, men de får kanske chansen att återkomma. Totalt sett
ett lyckat arrangemang i en i stort sett fullsatt salong.
(Medarr.: Kulturnämnden) |
|
Tisd 18 mars, kl. 19.00 |
Klubblokalen |
| |
Årsmöte/Swängthian
Årsmöte avhölls i lugnets tecken och med idel omval. Efter mötet
underhöll Swängthian med sin glada och charmfulla jazz. Repertoaren
består av välkända melodier som framförs på ett medryckande sätt.
Goda och oförvägna solon gör att det är kul att lyssna på dessa
musikstuderande ungdomar. Här är mycket att hämta för framtiden!
Bandet har funnits i tjugofem år och en viss nyrekrytering måste ske
årligen, då elever lämnar skolan. Som ledare under alla dessa år har
Natale Bellan naturligtvis lagt ned ett fantastiskt arbete och det
är imponerande att man under sådana betingelser kan hålla så god
standard.
|
|
Fred 7 mars, kl 19.30 |
Kulturhuset, Blå salongen |
| |
”Ung Jazz presenterar” Farmers Market
Sanslöst! Det var mycket på en gång! Med teknik, swäng, humor och
spelglädje underhöll de norske gutterne oss. Från bulgarisk
folkmusik till |
de banalaste schlagers var steget inte långt ”Bolero, Nidälven och
The Lady is a Tramp” i ett svep med suveräna takt- och
tonartsövergångar.
Nils-Olav Johansens charmiga tolkning av ”All of me” fick både honom
själv och publiken att utbrista i våldsamma skrattsalvor.
En verkligt lyckad satsning av vår sektion ”Ung Jazz” och det var |
|
 |
glädjande var att konstatera att publikmixen bestod av varierande
åldrar från lägsta tonåren till de sjuttio. Kul på alla sätt och det
skall bli spännande att följa detta proffsiga bands karriär!
|
|
Tisd 4 mars, kl.19.30 |
Kulturhuset, Röda salongen |
| |
”Tribute to
Thad Jones – Mel Lewis”
Stockholm JazzOrchestra feat Dick Oatts och Gary Smulyan
Med frontfigurerna Dick Oatts och Gary Smulyan på alt-
respektive barytonsaxofon, båda med över tjugo år i Thad Jones
– Mel Lewis Big Band, fick vi oss till livs en
storbandsupplevelse med SJO.
|
| Ett sådant band - vilka sektioner och
solister! Men det är klart med idel ”stars” utöver de båda
gästerna som Johan Hörlén, Karl-Martin Almqvist och Magnus
Lindgren (vilken saxsektion) , trumpetare som Peter Asplund,
Fredrik Norén, Gustavo Bergalli och Magnus Broo. Vi kunde
också glädja oss åt Bertil Strandbergs varma och svängiga
trombon och brodern Görans lyhörda |

|
|
| |
pianospel samt ett suveränt komp med Martin Högstedt och Jukkis
Uotila. Repertoaren var som sig bör i huvudsak Thad
Jones-kompositioner och arrangemang men man spelade även något
nummer från Bob Brookmeyers tid med bandet.
En mycket lyckad kväll med virilt och inte allt för pretentiöst
storbands-lir!
|
|
Tisd
11 febr, kl. 19.30 |
Tyringe Kurhotell |
| |
Norra Skåne Jazzmen
Vi återupplevde denna hemmagrupp, som efter några år åter
äntrade scenen. Detta betydde absolut inte någon avdamning av herrarna Nonne
Håkansson (as), Natale Bellan (vib), Hans Delander (p), Lasse
Lundström |
(b) och Ingvar Callmer (dr), då de är synnerligen aktiva i
andra konstellationer.
Repertoaren blev naturligtvis som sig bör en
del be-bop som varvades med standards och en del eget material.
Publiken njöt av att åter få höra rejält sväng i det gamla
ärevördiga hotellets lokaler. |
 |
|
se filmklipp
|
|
|
|
|
Onsd 22 jan, kl.19.30 |
Kulturhuset, Röda salongen |
| |
”Den store hyldest til DUKE ELLINGTON”
Ernie Wilkins Almost BB med Putte Wickman som gästsolist
Vilken kväll! Succé! Fullsatt vilket innebär en publik på nästan
400 personer. Ett sådant fantastiskt band med underbar ”tajming”!
Och så underbara arrangemang den gode Ernie Wilkins kunde snickra
ihop.
|
Duke skulle säkert
känt sig stolt och glad för denna hyllning. Har Putte Wickman
över huvud taget varit bättre? 79 år i år och ”still going
strong”.
När nu ledarskapet låg på den sympatiskt tankspridde Per
Goldschmidt, verkade Putte otroligt avspänd och visade
verkligen att han är en världsartist. |
|
 |
Bandet består för övrigt av suveräna solister som Jens Winther
på trumpet, trombonisten Vincent Nilsson som verkligen verkade
att trivas, saxofonisterna Jan zum Vohrde, Jakob Dinesen
(vilken underbar Paul Gonsalvez introduktion, Bent Jaedig samt
pianisten Nicolai Bentzon).
Med andra ord – en lyckad vårpremiär!
|
|
|
Tisd 3 dec, kl. 19.30 |
Kulturhuset |
|
Juljam
Vi avslutade säsongen med jamsession i kulturhusets blå salong,
som dagen till ära kom att omvandlas till ett riktigt jazzcafé.
Vi har förvissat oss om att från början ha huskompet med Hans
Delander (p), Mats Lindskog (elb) och Jörgen Grahn (dr).
|